Äntligen slutade det regna så vi kunde gå ut och leka i trädgården. Valparna älskar att vara ute. Det är bra för dem att lära sig så många miljöer som möjligt. Det skadar ju inte heller att de blir lite trötta så jag kan ta det lite lugnt. Det är faktiskt ganska tufft att vara valpmamma. Det gäller att vara med hela tiden. Men det är härligt att se sina små växa upp.

Idag tog jag ut valparna en första liten titt på omgivningen. Vi tog en promenad på altan. De klarade det fint. Imorgon planerar jag för att ta ner dem på gräsmattan. De behöver ju hela tiden nya utmaningar i sin utveckling.

Det är irriterande att sitta innanför fönstret och inte kunna göra något när blåmesen plockar fibrer ur min pläd. Ok hen får ett varmt bo med riktiga ullfibrer men det är MIN pläd. Husse säger att fåglarna också har hittat hundhår ute som de plockat till sina bon. Matte borstade ju mig häromdagen och kammade ur lite tovor, undrar om det är mitt hår de tagit? Jag får väl försöka se det från den ljusa sidan att de gillar min päls och dess kvaliteter.